Barnen har länge tjatat om att få en hund. Flera klasskompisar har hund, och hundsport verkar så roligt. Om de bara fick en hund skulle de sköta om allt arbete med hunden. De skulle gå ut och gå med den, träna den, ge den mat och allt annat. Precis samma löften gav de när de fick en hamster, när de fick marsvin och även senare när de fick undulater. Vem får ta hand om dem? Jo det får jag, pappa Viktor.
Den stora överraskningen
Efter många månaders tjat gav jag till slut med mig. Linn och Damien skulle äntligen få sin hund. Vi åkte och tittade på en liten valp och plötsligt var den köpt och skulle tas med hem. Väl hemma började barnen direkt att leka med hunden och jag tänkte att kanske kan det här gå vägen. Kanske är det här ett djur barnen verkligen vill ta hand om på egen hand! Kanske vill de ta med hunden ut på promenad tillsammans med sina kompisar och kanske kan jag till och med få dem att börja träna på brukshundsklubben med hunden? Men så fel jag hade.
Första kisspölen
Som de flesta säkert vet behöver en valp rastas ganska ofta. När valpen tog en liten lur efter hemkomsten satte sig barnen vid datorn och plötsligt hade valpen vaknat och behövt göra ifrån sig. Första kisspölen var ett faktum. När barnen kallades ut för att torka var det inte lika roligt att ha hund längre. Det var äckligt att torka, och det hade hunnit bli mörkt. Ville något av barnen gå ut med hunden? Nej, det fick pappa allt göra. Sedan var det allt ett par bra dagar när barnen skötte om hunden, men till slut blev det som med undulater, marsvin och annat. Efter bara en veckas tid pockade annat på uppmärksamhet. Tur att man inte köpte en häst, som dottern önskade sig…
Hunden blir tråkig
När valpen inte kan göra alla trick, när den behöver rastas tidigt på helgen och när man måste avbryta datorspelet för att gå ut med hunden är det plötsligt inte så roligt att ha hund längre. Det tog knappt en vecka innan barnen insåg det. Då blev det liv och bråk om vem som skulle rasta hunden. Det gjorde minsann jag igår hette det. Då fick pappa allt ta på sig och gå ut med den stackars valpen som låg där och såg ut att skämmas i sin korg. Nu har det blivit pappas valp istället. Nog ska den lilla vännen inte må dåligt.